|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Biblioteksplan för Emmaboda kommun
antagen av kommunfullmäktige 2007-02-26 Inledning
Emmaboda bildningsnämnd antog år 2001 utmaningen från Regionförbundet i Kalmar län att ”Biblioteken i länet ska bli bland de bästa i Sverige och en viktig resurs i kommunernas och regionens utveckling i förhållande till de resurser som finns…” Visionen är att år 2010 är Kalmar län Sveriges bästa biblioteksregion. Det finns en formulerad gemensam vision och strategi för biblioteken i Kalmar län för att kunna uppnå detta mål.
Visionen för biblioteken i Kalmar län 2010:
A I förhållande till allmänhetens, studerandes och företagares behov har vi: · hög kvalitet på servicen · hög tillgänglighet på alla nivåer · profilerade bibliotek efter lokala behov
B Biblioteken bidrar aktivt till · höjning av regionens attraktionskraft · lokal och regional utveckling · utveckling av demokratin · enskilda människors personliga utveckling
C Biblioteken erbjuder · kreativa mötesplatser och stimulerande miljöer för alla.
D …och prioriterar · det livslånga lärandet från förskola till vuxenstudier
För att uppfylla visionen har vi som gemensam strategi för utveckling av biblioteken i Kalmar län att samtliga bibliotek i länet ska ha antagna biblioteksplaner.
Vad är en biblioteksplan? Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och att kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamhet.
Definition enligt Svensk Biblioteksförening: ”Med en biblioteksplan avses ett politiskt förankrat styrande dokument som omfattar en analys av det samlade biblioteksbehovet i en kommun och åtgärder för hur dessa behov ska tillgodoses. Denna biblioteksplan skall förutom folkbiblioteksverksamheten också innefatta biblioteksbehovet vad gäller utbildning, omsorg, vård och näringsliv."
En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns i kommunen och skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Biblioteksplanen ska utformas så att den passar för varje enskild kommun utifrån de förutsättningar och behov som är specifika just där. Förutsättningarna varierar stort över landet och varje kommun har sina speciella tillgångar, problem och önskemål. Det är viktigt och nödvändigt att arbetet koordineras med kommunens budgetarbete.
Biblioteksplanen för Emmaboda innehåller: · En analys av kommuninvånarnas biblioteksbehov · En ansvarsfördelning och samverkansplan mellan alla typer av bibliotek · En strategi för framtiden · Förslag till långsiktig ekonomisk plan för investering och drift
Biblioteksplanen bör kompletteras med årliga handlingsplaner. Arbetet med biblioteksplanen är en angelägenhet för hela kommunen och kräver ett samarbete mellan samtliga förvaltningar för att bli ett bra redskap för en fortsatt
positiv utveckling av biblioteksverksamheten i Emmaboda kommun. Förarbete och underlag till biblioteksplan Uppdraget från bildningsnämnden var i första skedet att utarbeta ett underlag till biblioteksplan. Detta underlag presenterades i nämnden år 2004 och nämnden formulerade ett nytt uppdrag: att utarbeta ett förslag till biblioteksplan för Emmaboda kommun.
Underlaget är en nulägesbeskrivning. Eftersom den tidigare presenterats för nämnden bifogas uppgifterna endast som bilagor till biblioteksplanen. Underlaget innehåller: organisationsskiss för biblioteken i Emmaboda, beskrivning av samtliga biblioteksenheter, statistikuppgifter för samtliga biblioteksenheter, samt en marknadsanalys. Observera att uppgifterna gäller år 2001–2003. I de fall det har skett stora förändringar finns det kompletterande uppgifter, markerad med röd text.
BILAGOR: 1. Organisation av biblioteksverksamheten i Emmaboda kommun 2. Beskrivning av samtliga biblioteksenheter
4.
Marknadsanalys för Emmaboda kommun Analys av biblioteksverksamheten i Emmaboda utifrån materialet i underlaget
Emmaboda kommun har god standard inom biblioteksverksamheten, alla skolor och förskolor har tillgång till ett väl fungerande skolbibliotek. Emmaboda kommun har satsat på ”nya” folk- och skolbibliotek i Johansfors och Eriksmåla. Ett nytt integrerat bibliotek är under arbete i Vissefjärda. Bjurbäcksskolans biblioteket är väl fungerande, ca femton år gammalt. Emmaboda bibliotek från 1980 är fortfarande fräscht och relativt funktionellt, men trångt. På Boda bibliotek pågår renovering. Lindås bibliotek är relativt nytt, biblioteket ligger centralt i förhållande till skolan. Långasjö bibliotek ska under höstlovet år 2006 flyttas till Långasjö skola. Samtliga bibliotek är datoriserade med bibliotekssystemet BOOK-IT. Det finns anställd bibliotekspersonal på samtliga enheter. Engagemanget och samarbetet mellan skola och bibliotek är gott och det finns goda förutsättningar att vidareutveckla gemensamma arbetsformer. Med integrerade folk- och skolbibliotek på sex platser i kommunen, ett huvudbibliotek och ett skolbibliotek, har flertalet kommuninvånare ett bibliotek inom rimligt avstånd. Tillgängligheten ökar avsevärt genom bibliotekstjänster på Internet. Användaren kan med hjälp av OPAC, bibliotekskatalogen via Internet, nyttja bibliotekens service 24 timmar/dygn. Bibliotekets hemsida på Internet innehåller flera resurser tillgängliga för kommuninvånarna dygnet runt. De olika bibliotekskategorierna folkbibliotek, skolbibliotek, integrerade folk- och skolbibliotek och biblioteksfilialer fyller olika funktioner, med profilerad verksamhet anpassad till lokalsamhället. De nyttjas på olika sätt av kommuninvånarna, det visar inte minst biblioteksstatistiken. Siffrorna för kommunen ligger högt i jämförelse med övriga landet: 12,0 lån/invånare i Emmaboda vilket innebär en niondeplats i Sverige! Genomsnittsutlån för riket är 7,9 lån/invånare för år 2005, så vårt utgångsläge är gott! Arbetslösheten är glädjande nog låg, mera problematiskt är att kommunen har en låg utbildningsnivå. Hög
arbetsinpendling samtidigt som befolkningsunderlaget sviktar. Framtiden
Med siktet inställt på biblioteksplanen och framtiden finns det flera frågor man bör ställa sig:
§ Hur ska vi arbeta för att fylla en viktig funktion i Emmabodas utveckling? Kan vi bli en faktor för att skapa en attraktiv kommun? Kan vi locka nya kommuninvånare till Emmaboda om vi kan erbjuda service utanför det förväntade traditionella biblioteksutbudet? § Kan vi få folk att stanna kvar i kommunen om vi kan göra det lättillgängligt för allmänheten att distansstudera, vidareutveckla studiecentrum, erbjuda kostnadsfri service med att fjärrlåna kurslitteratur? Kan biblioteken i kommunen vara ett stöd för det livslånga lärandet? § Vilka samhällsförändringar måste och bör vi förbereda oss på att möta? § Kan vi vara en resurs för företagen? § Kan vi bli en marknadsplats, en arena för alla typer av medborgarinformation? § Vilka når vi inte? Varför utnyttjar en stor del av Emmabodas befolkning inte bibliotekens tjänster? § Hur ska vi arbeta för att nå ut med information om vår service? § Vilka medier ska vi satsa på, hur blir efterfrågan framöver? § Vilka trender bör vi ha spaning på? § Kan vi ge våra kommuninvånare höjd livskvalité, en berikad ålderdom med förströelseläsning eller möjlighet att utveckla sina intressen t ex släktforska med hjälp och stöd av biblioteken? § Kan vi arbeta för ett rikare, mera varierat kulturutbud? § Hur ska vi locka ungdomarna till biblioteken? § Kan vi intressera kommunens förvaltningar att nyttja våra tjänster i större utsträckning om vi erbjuder och informerar om att vi kan tillhandahålla omvärldsbevakning och litteratur inom deras intresseområden? § Bör vi samordna våra resurser bättre inom kommunen? § Kan vi stödja arbetet med att alla barn ska kunna läsa, hitta vägen till boken ännu tydligare än idag? § Kan vi vara med och utveckla skolan och nya arbetsformer? § Vilka krav/behov kommer vi att möta om vi vill hänga med i biblioteksutvecklingen och Kalmar region blir Sveriges bästa biblioteksregion?
§
Kan vi vara
ett stöd för den demokratiska processen och den digitala demokratin? Styrdokument
Biblioteken har följande styrdokument, regionala program och lokala mål- och handlingsplaner som anger kompassriktningen idag:
Nationella styrdokument: 5. Bibliotekslagen SFS nr 1996:1596 6. Unescos folk- och skolbiblioteksmanifest
Regionalt program 7. Biblioteksutvecklingsprogram för Kalmar region år 2005–2010
Lokala styrdokument, samtliga biblioteksenheter 8. Bildningsplan, Emmaboda bildningsnämnd 9. Barnplan, barn- och ungdomsverksamhet för biblioteken i kommunen 10. Talboksplan för samtliga bibliotek i kommunen 11. Tillgänglighetsplan för samtliga bibliotek i kommunen
Lokala planer 12. Emmaboda och Bjurbäcksskolans bibliotek: Mål- och handlingsplaner 13. Handlingsplan Lindås bibliotek 14. Handlingsplan Boda, Eriksmåla och Johansfors bibliotek 15. Handlingsplan Vissefjärda och Långasjö bibliotek
Utbildningsplaner skola och bibliotek 16. Handlingsplan för Bjurbäckskolans bibliotek och skola år 4–6 17. Handlingsplan för Bjurbäcksskolans bibliotek och skola år 7–9 18.
Handlingsplan för Emmaboda bibliotek och
Vilhelm Moberggymnasiet Bibliotekens arenor och roller
Det är en vanlig uppfattning bland människor som inte använder biblioteket att det är en plats dit man går och lånar böcker och då kanske i synnerhet skönlitteratur, men biblioteken har mycket mer att erbjuda som vi inte har marknadsfört tillräckligt till den breda allmänheten. Det har
varit en dynamisk utveckling inom biblioteksvärlden under de senaste 20
åren som vi bör ta del av och sätta fokus på, inte minst i Emmaboda. Folkbiblioteken har flera uppdrag: § Förmedla litteratur och främja läsning § Vara ett stöd för olika former av utbildning § Fungera som bildningsinstitutioner och vara arenor för människors fria kunskapssökande § Svara för informationsförmedling till individer och grupper § Vara kulturinstitutioner och arbeta med utställningar och programverksamhet § Ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och grupper i behov av särskilt stöd.
Antalet arenor för biblioteken har ökat, det är även viktigt att peka på
bibliotekens betydelse som öppna, offentliga rum med god tillgänglighet
och en mängd olika funktioner för allmänheten: man kan läsa tidningar
och tidskrifter, använda Internet, slå i uppslagsverk, använda
biblioteket som mötesplats, besöka utställningar, delta i sagostunder,
bokprat och klassbesök, ta del av undervisning i informationssökning,
besöka kulturarrangemang och mycket mera. Samhälls- och omvärldsfaktorer som påverkar bibliotekens verksamhet Biblioteksverksamheten har förändrats och ska i ännu högre grad förändras utifrån omvärldens förväntningar. Biblioteken kan bidra till att skapa en positiv samhällsutveckling genom att möta förväntningar och behov från allmänheten.
Påverkansfaktorer:
Hur har vi arbetat med att ta fram ett förslag till biblioteksplan i Emmaboda kommun?
Bildningsnämnden gav år 2004 samordningschef Christer Augustinsson och bibliotekschef Viveca Alfelt i uppdrag att utarbeta ett förslag till biblioteksplan för Emmaboda kommun.
En bred förankring bland biblioteks brukare, ett tydligt brukarperspektiv i arbetet med att ta fram en biblioteksplan är viktigt, så vi valde att arbeta med fokusgrupper. Vad anser
allmänheten att vi ska satsa på? Vilka eventuella brister kan uppdagas?
Vi såg det också som ett utmärkt tillfälle att komma ut till allmänheten
och informera om bibliotekens tjänster och verksamhet. Organisation av biblioteksplanearbetet:
Fokusgrupper, representanter för:
Metodik Vi skickade en personlig inbjudan till varje deltagare. Urvalet gjordes på olika sätt beroende på fokusgrupp. Tidsåtgång ca 2 tim/fokusgrupp. Vi inledde mötet med en presentation av projektledarna och information om biblioteksplanearbetet. Därefter visade vi en Powerpoint-presentation om bibliotekets tjänster och syftet med en biblioteksplan i kommunen.
19. Powerpointpresentation av biblioteken
Fokusgruppsmedlemmarna fick sedan arbeta enskilt med att besvara de två frågorna:
För att få en nulägesbeskrivning lyder första frågan: Motsvarar nuvarande biblioteksverksamhet era behov?
För att fokusera framåt lyder andra frågan: Hur ska vi få en bättre biblioteksverksamhet i framtiden?
Varje deltagare använde ca 15–20 minuter till att skriva ner 3–5 synpunkter/förslag på postit-lappar. Därefter presenterade deltagarna sina förslag/synpunkter och en projektledare antecknade på whiteboardtavlan. Synpunkten/förslaget placeras in i olika kategorier. Samtalet och kommunikationen kring brukarförslagen är viktig så att tolkningen av synpunkten/förslaget blir tydlig. Samma metodik användes för båda frågorna. Erfarenheten av arbetssättet med fokusgrupper har varit mycket positiva. Det har stora fördelar att träffa människor och diskutera och informera om frågor kring biblioteksverksamheten. Vi fick mycket positiv respons och många bra förslag att ta med i biblioteksplanen. Det finns en delaktighet och ett engagemang i fokusgrupperna i vilka framtidssatsningar som kommer att genomföras inom biblioteksområdet i Emmaboda kommun.
Citat från fokusgrupp: ”Jag tycker att biblioteket fyller en viktig funktion för alla samhällsgrupper i samhället, det är bra service, fjärrlån, tillgänglighet, träffpunkt”. ” Viktigt att biblioteket blir var mans egendom”. Resultat fokusgrupper Fråga: Motsvarar nuvarande biblioteksverksamhet era behov?
Hela resultatet från fokusgrupperna presenteras i bilagor (klicka på rubrikerna):
Förskola, grundskola, personal (bilaga 20) Sammanfattning: Gruppen uttrycker att det är viktigt att det är lugnt och tyst på biblioteken. Det är viktigt med närheten skola och bibliotek. Det är bra service och tillmötesgående personal. Bra med informationssökning för eleverna. Gruppen har som önskemål att det ska finnas personal på skolbiblioteken hela skoldagen, särskilt viktigt för de svaga eleverna som har svårt att välja rätt bok. Inköp av aktuell facklitteratur är viktigt. Gruppen tycker att marknadsföringen av biblioteken borde förbättras. Man önskar författarbesök på biblioteken.
Sammanfattning: Gruppen önskar fler ljudböcker. Det ska finnas böcker för alla. Man är nöjd med personalen, tycker det är bra med datorer och Internet.
Komvux, gymnasiet och högskolecentrum, lärare och elever (bilaga 22) Sammanfattning: Gruppen är nöjd med utbudet inom skön- och facklitteratur, men önskar större utbud av utländsk skönlitteratur och referenslitteratur till frekventa högskolekurser i Emmaboda. Fjärrlåneservicen är ypperlig, likaså bibliotekets tjänster via hemsidan och Internet. Utökat öppethållande både förmiddag, kvällar och helger är ett önskemål, ett annat att Emmaboda bibliotek ska få tillgång till högskolornas nätresurser.
Användare och ickeanvändare (bilaga 23) Sammanfattning: Gruppen är nöjd med bibliotekets personal, bemötande och service. Betonar vikten av att behålla samtliga bibliotek utan att försämra kvalité eller utbud. Flera studieplatser och fler ljudböcker önskas.
Kommunala förvaltningar (bilaga 24) Sammanfattning: Gruppen önskar fler ljudböcker och mer facklitteratur. En kommentar i gruppen: "Jag tycker att biblioteket fyller en viktig funktion för alla samhällsgrupper i samhället. Det är bra service, fjärrlån, tillgänglighet, träffpunkt!” Fler databaser på hemsidan. Bra med bibliotekets nättjänster. Få är medvetna om all information de kan få på biblioteket, bättre marknadsföring!
Föreningar och handikapporganisationer (bilaga 25) Sammanfattning: Gruppens kommentarer: för litet släktforskarrum, jättetrevlig personal, fler öppettimmar, mer finsk litteratur.
Sammanfattning: Se
framtidsfrågor. Fråga: Hur ska vi få en bättre biblioteksverksamhet i framtiden?
Hela resultatet från fokusgrupperna presenteras i bilagor (klicka på rubrikerna):
Förskola, grundskola, personal (bilaga 27) Sammanfattning: Gruppen tycker att det var viktigt med nya aktuell litteratur och att man bör kombinera traditionell biblioteksverksamhet med studiearbetsplatser. Viktigt att biblioteken hänger med i IT-utvecklingen. Ökat öppethållande och kulturarrangemang för att nå flera kommuninvånare.
Sammanfattning: Gruppen betonar vikten av öppna, rymliga miljöer som också är handikappanpassade.
Komvux, gymnasiet och Högskolecentrum, lärare och elever (bilaga 29) Sammanfattning: Gruppen poängterar vikten av en mysig miljö, stort utbud av facklitteratur. Marknadsföring av bibliotekens teknik, service och andra möjligheter för att höja allmänhetens kunskap. Viktigt att standarden på mediainköpen kan bibehållas och att biblioteken kan hänga med sin tid med nya media.
Användare och ickeanvändare (bilaga 30) Sammanfattning: Gruppen uttrycker att Huvudbiblioteket bör byggas ut, nya funktioner får inte plats. Man betonar vikten av att personalen får kompetensutveckling inom sitt område och att biblioteket arbetar med att nå ut med information om bibliotekets tjänster och öppettider. En kommentar: "Viktigt att följa utvecklingen med tekniska framsteg och att biblioteken är öppna för nya medier, är innovativa för nya former av teknik!”
Kommunala förvaltningar (bilaga 31) Sammanfattning: Citat: ”Jag vill kunna välja obehindrat vilken tidning eller bok jag vill och i vilket format jag vill läsa den, som lättläst, storstil, ljudbok, DAISY, CD eller e-bok etc.”. Det är viktigt att biblioteken får större utrymme i budgeten. Viktigt att investera i teknik och media. Förbättra marknadsföringen.
Föreningar och handikapporganisationer (bilaga 32) Sammanfattning: Gruppen tycker att det ska finnas flera olika miljöer på biblioteken, man önskar musikutlåning.
Sammanfattning:
Gruppen önskar tillgång till lagar och föreskrifter inom sina områden,
mycket ljudböcker. Vill ha hjälp och stöd med omvärldsbevakning och
föreslår att biblioteket ska anordna företagarträffar. Fokusgruppernas förslag på utvecklingsområden och framtidssatsningar för biblioteken:
§ Tillgänglighet till bibliotekens tjänster för allmänheten är viktig. Grupperna pekar på geografisk närhet, tillgång till personal, ökade öppettider både dagar, kvällar och helger. Biblioteken ska vara tillgängliga för funktionshindrade. § Nya, aktuella media är viktigt, fler ljudböcker, fler filmer, mera utländsk skönlitteratur. § Hemsidan är viktig för att nå ut med bibliotekets olika resurser, ökar tillgängligheten till 24 timmar/dygn. Man önskar tillgång till fler databaser via hemsidan. Länsportal för samtliga biblioteket i regionen. § Flera önskar författarbesök och andra kulturarrangemang på biblioteket. § Service för studerande med studiearbetsplatser, typ högskolebiblioteken. Referens- och kurslitteratur för frekventa högskolekurser i Emmaboda. § Marknadsföring av verksamheten är viktig för att nå ut med bibliotekets tjänster, riktad till allmänheten, kommunala förvaltningar och företag. § Medborgar- och företagsinformation på biblioteken. § Biblioteken är viktiga samlingspunkter, för olika grupper och aktiviteter. Det ska finnas många olika typer av miljöer, det ska vara rymligt. Grupperna föreslår utbyggnad av huvudbiblioteket. § Viktigt att biblioteken hänger med i teknik- och IT-utvecklingen. Biblioteken ska vara moderna kommunikationscentrum. § Fortsatt hög servicenivå § Gångavstånd mellan bibliotek och skola § Biblioteken föreslås hålla studiedagar för pedagoger i informationskompetens § Arbeta med integrationsfrågor.
§
Viktigt att biblioteken
är innovativa! Idégrupper
Bibliotekspersonalen har lämnat synpunkter och förslag i idégrupper. Vi har enbart arbetat med framtidsfrågan. Två idégrupper har genomförts och förslagen redovisas nedan:
Hur ska vi få en bättre biblioteksverksamhet i framtiden?
Hela resultatet från idégrupperna presenteras i bilagor (klicka på rubrikerna):
Emmaboda och Bjurbäcksskolans bibliotek (bilaga 34) Sammanfattning: Biblioteket ska vara en samlingsplats, samhällets vardagsrum. Utbyggnad av Emmaboda bibliotek för att utöka med lärcentrum och ungdomsavdelning. Generösare öppettider. Biblioteket som informationscentrum, ett ställe där man kan dela kunskaper och vetande.
Sammanfattning: Integrera biblioteket i skolan, utnyttja lokaler mera. Viktigt med bibliotekets miljöer.
Utveckla samverkan mellan skola och bibliotek med integration inom läs
och skriv, sagoprojekt osv. Gemensam långtidsplan för biblioteken.
Utveckla ”Boken kommer”-verksamheten. Slutsats: Fokus- och idégruppernas förslag på framtidssatsningar är förvånansvärt samstämmiga. Vi har genom fokusgrupperna och idégrupperna inventerat olika intressegruppers syn på hur en framtida biblioteksverksamhet bör utformas och det finns höga förväntningar på att biblioteken ska ha en stark ställning och inrymma en mängd olika aktiviteter och fylla olika behov. Biblioteksorganisation i Emmaboda kommun består av en decentraliserad biblioteks-ledning, se organisationsskiss (bilaga 36). Det är därför viktigt att enheterna har utrymme att formulera och profilera biblioteken i sina mål- och handlingsplaner även i framtiden, och att samtliga bibliotek medvetet integrerar brukarnas förslag och synpunkter i sina respektive handlingsprogram.
Förhoppningen är att Emmabodas biblioteksplan blir ett uttryck för en
väl genomarbetad lokal bibliotekspolitik, där mål och ambitioner
samspelar. Åtgärdsplan Åtgärdsplanen bör uppdateras inför varje nytt budgetår.
Emmaboda 2007-03-07 Bibliotekschef Viveca Alfelt Samordningschef Christer Augustinsson |
