OBS! Gäller för hela kommunen!

 Läs- och skrivsvårigheter

En god läs- och skrivförmåga åt alla!

Att arbeta förebyggande och tidigt fånga upp och hjälpa barn i riskzonen. Genom tidiga insatser är möjligheterna att minska svårigheter störst och man undviker s.k. psykologiska pålagringar dvs. att elever får emotionella eller psykosociala störningar som följd av sina lässvårigheter.

Vid varje möte barn/elev - vuxen ska språkutvecklingen stimuleras. All personal ska ha kunskap om hur barn tillägnar sig språket, så att barnens/elevernas naturliga nyfikenhet möts på ett sätt som främjar deras språkutveckling.

En god läsutveckling vilar på fyra pelare:

1. språklig medvetenhet, särskilt fonemisk medvetenhet

2. bokstavskunskap

3. ett gott ordförråd

4. motivation eller uppgiftsorientering

Nya Bornholmsmodellen, Lundberg 2007

Tidigare år

Förskolan:

Förskoletiden ska genomsyras av förebyggande verksamhet i lekens form. Målet är att bygga upp en talspråksplattform för att senare få god förståelse av talat och skrivet språk. Man ska i förskolan planera in målinriktade insatser för de barn som har svårigheter. Insatser som ger barnet den allsidiga kompetens med ordförråd, språklig medvetenhet och motivation som behövs för att mötet med det skrivna språket ska bli så positivt som möjligt. Tidig kartläggning kan vara vägledande för vilka åtgärder som ska sättas in.

Förskoleklassen:

Strukturerade språklekar enligt Bornholmsmodellen genomförs i kommunens alla 6-årsgrupper och lika viktigt är att medvetet arbeta med förståelse av ord och begrepp, uppgiftsorientering och motivation.

7-8-åringarna:

Bornholmsmodellen repeteras. Elevernas läs- och skrivutveckling följs genom kartläggning så att lämpliga åtgärder sätts in för de elever som är i behov av detta. Åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. Vilka metoder/åtgärder utvecklar elevens läsning bäst? Vilken är elevens inlärningsstil: Vilka insatser ska göras: Språklekar, Inlästa böcker, Datorstöd, Intensivträning osv?

 

Senare år

Elevernas läsning ska bli säkrare och deras fria läsning bör stimuleras på olika sätt. En strävan är att alla barn/ungdomar ska nå den s.k. bokslukaråldern. För elever som fortfarande har en långsam och osäker läsning eller skrivning sätts lämpliga åtgrder in. Kartläggande diagnostisering, tidigare insatta åtgrder och samtal med föräldrar och elev är vägledande. Att tänka på...

• Datorstöd med övningar utifrån elevens mognad.
• Utifrån elevens starka sidor pröva nya arbetssätt.
• Visa på mätbara framsteg för att stärka självförtroendet.

Den tidskrävande övning som kan behövas måste på bästa sätt planeras in i klassens övriga verksamhet.

Alternativa verktyg sätts in i samråd med eleven själv för att underlätta skolarbetet.

Gymnasiet

Fortsatt arbete enligt ovan. Hänsyn tas till elevens funktionshinder och alternativa verktyg måste till t ex dator, inlästa läromedel, muntliga prov osv.

Augusti 2009