Emmabodamöbeln

Skiss Tidens konturer

Tidens konturer - rastplats av konstnären Johanna Strand

Om Tidens konturer och ikonerna
De stiliserade motiven, som vart och ett reflekterar en specifik del från tidens gång, bildar tillsammans en visuell sammanfattning av Emmabodas tillkomst och innehållsrika historia.

Varje enskild kontur i mönstret symboliserar berättelser ur tiden som kan ge oss en glimt av vår gemensamma historia. Det kan även inspirera till att upptäcka lokala kulturhistoriska platser och minnen. Möbeln kan ses som en tidsmaskin eller tågkupé där man bjuds in till att komma ombord för att ta del av det förflutna men även till att formulera framtiden.

Johanna Strand, konstnär

Konturerna är skurna av EBV Plåt.

Järnväg

 Järnväg

När Emmaboda en gång i tiden anlades som järnvägsknut blev placeringen precis mitt emellan residensstäderna Kalmar, Karlskrona och Växjö med hjälp av en passare. Det blev exakt 57 kilometer till alla tre städerna. Stationshuset invigdes 1874 och efter det började samhället att utvecklas med fabriker, handelsliv, skolor, samlingslokaler och marknader. Denna utveckling har bidragit till att kommunen har ett rikt kulturarv, kulturmiljöer, berättelser och sägner.

Moberg (oxens klövar/spår)

Moberg (oxens klövar/spår)

Vilhelm Moberg, född 20 augusti 1898 i Moshultamåla, Algutsboda församling i Emmaboda, var en svensk författare, journalist och dramatiker. Hans produktion innehåller många kända verk, bland dem Utvandrarserien. I denna berättar han bland annat om hur bonden Karl-Oskar måste rädda livet på sonen Johan när de hamnar i en snöstorm, genom att slakta en oxe och lägga pojken i den varma djurkroppen.

Emmaboda marknad under 1900-talet kallades Emmaboda mööt. Vid torgdagarna, som hölls två fredagar i månaden, såldes det matvaror, jordbruks-, trädgårds- och hantverksprodukter samt levande djur. Kreatursmarknader med oxhandel hölls i början två gånger årligen på ”Oxaträan” och var mycket välbesökta. Oxens betydelse för människans jordbruk kan inte överskattas.

Här kan du upptäcka mer saker att uppleva runt arvet efter Vilhelm Moberg: www.vilhelmmoberg.se Länk till annan webbplats. 

Vatten/­Lyckebyån

Vatten/Lyckebyån

Runt Emmaboda finns det många insjöar med möjlighet till härliga dopp:

Mer information om kommunens badplatser

Du kan även ta ett dopp eller paddla i Lyckebyån. Lyckebyån är en cirka 9 mil lång å som rinner genom sydöstra Småland/Emmaboda och östra Blekinge. Ån har sin mynning i Lyckeby socken i Karlskrona kommun och du kan paddla på långa delar av den. Avrinningsområdet är 811 kvadratkilometer stort och består till övervägande del av skogsmark. Vid våra vatten och Lyckebyån har bosättningar och näringsverksamhete vuxit fram genom historien, som t.ex. glasbruken, kvarnar och olika industrier. Under bl.a. 1400-1500-talet var Lyckebyån landamäre eller landsgräns mellan Danmark och Sverige. Vilhelm Moberg skriver om ån i bl.a. böckerna ­Din stund på jorden och Förrädarland.

Skog

Skog

För oss som lever i Emmaboda är skogen en ständig källa till rekreation och upplevelser året om. Här kan du läsa om natur och friluftsliv i kommunen: *
Mer information om Natur och friluftsliv

Emmaboda kommun har en lång historia av skogsbruk som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Under 1800-talet blev skogsbruket en viktig näring i området och bidrog till en stark ekonomisk tillväxt. Skogsnäringen är alltjämt en mycket viktig basnäring i kommunen. Vi har många enskilda skogsägare och företag kopplade till skogsnäringen. Här kan du läsa om den återkommande mässan Skog & Traktor. http://www.skogtraktor.se/ Länk till annan webbplats.

Astrakanäpplet

Astrakanäpplet

Emmaboda kommun kallas ibland Smålands äpple. Äpplet återfinns i kommunens marknadsföringssymbol. Det är astrakanens äpplen, som Kristina i Vilhelm Mobergs ”Sista brevet till Sverige”, avser när hon på sin dödsbädd säger: - Äpplena ä mogena hos oss. Jag ä hemma… Citatet välkomnar dig i metall och granit i trottoaren vid Emmaboda station.

Musiken

Musiken och motorkulturen

Emmaboda har en stark musiktradition av orkestrar, körer, musiker, konserter och festivaler. Saxofonisten Lars Gullin, en av Sveriges största jazzmusiker, var medlem i den första styrelsen i jazzklubben S´posin´ i Emmaboda, som sedan startade en jazzfestival som återkom under många år. Indiepopfestivalen Emmabodafestivalen har du kanske besökt? Emmabodakalaset, rave och techno i skogen, LiveJazz, Effy Simon, Sylvester Schlegel, Lindås och Johansfors Blåsorkestrar är bara några av dem som upprätthåller kommunens musikliv. Mer information om Musik i kommunen

Den starka motorkulturen i Emmaboda: musiken, kläderna och designen, är också värd att påminna om. Vid mitten av 1900‐talet startades alltfler motorfirmor, verkstäder och mackar i Emmabodabygden. Bilsport och motornostalgi blev och är ett signum för kommunen. En dag på Strippen, Power End of Summer Meet och Rockabilly i neonparken är återkommande evenemang.

Stenindustrin

Stenindustrin

Stenindustrin utgör en betydande del av Emmabodas industrihistoriska profil. I ett sekel har Emmaboda utgjort en välkänd ort i den svenska stenindustrin. Idag finns här två tillverkande stenhuggerier som alla räknar sitt ursprung i det som var Bröderna Svenssons stenhuggeri, i Emmaboda.

Glasbruk

Glasbruk

I Emmaboda kommun ligger Boda, Johansfors och Åfors glasbruk, som alla anlades under 1800-talets senare hälft. När järnvägen kom till bygden 1874 och bokstavligen satte Emmaboda på kartan fick det stor betydelse för glasbrukens framgångar. Sommaren 2009 köpte Emmaboda kommun glassamlingar och bruksarkiv från Boda, Åfors och Kosta glasbruk. Glasbrukstraditionen är fortfarande en viktig del av Emmabodas identitet och idag lever hantverket vidare och utvecklas av de mindre men livaktiga studiohyttorna. Sedan 2011 är Boda glasbruk omgjort till Sveriges enda renodlade glasmuseum med egen hytta - The Glass Factory, baserat på kommunens omfattande samlingar, basutställningar och spännande samtidsutställningar. www.theglassfactory.se Länk till annan webbplats.

Kugghjul/industri

Kugghjul/industri

De viktigaste näringslivsgrenarna i Emmaboda kommun är tillverknings‐, glas‐ och träindustri.
1965 startade Stenberg-Flygt en verkstadskola i samarbete med Emmaboda Yrkesskola, som idag heter Industritekniska programmet och drivs av Xylem Water Solutions och Vilhelm Mobergsgymnasiet. Gymnasiets elever har haft stora framgångar i Yrkes-SM (svarvning och fräsning) genom åren. Tillverkningsindustrin sysselsätter flest människor, nästan 50 procent. Flest företag i Emmaboda kommun finns inom jord‐ och skogsbruket.

Läs mer om Industritekniska programmet på Vilhelm Moberg-gymnasiet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Nils Dacke

Nils Dacke

Redan under sen medeltid hade Dackefejden sitt ursprung i trakterna kring Vissefjärda i södra delen av kommunen, där Nils Dacke bodde. Dacke och andra bönders växande missnöje med Gustav Vasa, Stockholms lagar och skatter sporrade dem till ett historiskt uppror. Nils Dacke, född cirka 1510 i byn Hult i Vissefjärda socken, död i augusti 1543 på Ollatorpets äng nära Flaka i Torsås, Kalmar län, var en småländsk bonde som blev upprorsledare. Vissefjärda socken var ett viktigt gränsområde i handeln med Danmark. Det var här den så kallade Dackefejden utspelades 1543.

Tre oladdade armborst används i kommunvapnet. Att armborsten är ospända, liksom i yngre häradssigill men till skillnad från på 1500-talet, symboliserar att området efter Blekinges övergång till Sverige inte längre är en krigshärjad gränsbygd. Läs mer här och res i Nils Dackes hembygd Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.